Navigeringsmeny

Bloggar

AstraZeneca, Chalmers och Göteborgs universitet skapar möjligheter för banbrytande forskning

Astrazeneca, Göteborgs universitet och Chalmers har startat ett nytt samarbete kring  en avancerad utrustning för masspektrometri* något som kan öppna möjligheter till banbrytande forskning. Flera internationella toppforskare har redan hört av sig och vill arbeta inom forskningsområdet.

Instrumentet, Nanosims,är ett högteknologiskt instrument som ger helt nya möjligheter att förstå processer inne i celler på en nivå som tidigare inte varit möjligt. Tekniken kan bland annat användas för att studera förändringar i celler under sjukdomar och behandlingar.
 
Nanosims har finansierats med drygt 37 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det högteknologiska instrumentet, som är ett av en handfull som finns i världen, ägs formellt av Göteborgs universitet, men ingår i en gemensam satsning mellan Göteborgs universitet och Chalmers och placeras på Astrazenecas anläggning i Mölndal, AZ BioVentureHub, som en del av bolagets satsning på en mer öppen forskningsanläggning.
 
– Genom att kombinera den tekniska expertisen hos Chalmers och Göteborgs universitet med Astrazenecas kunskap och förståelse för läkemedelsforskning och cellbiologi banar vi väg för att på nya sätt studera sjukdomsmekanismer och hur läkemedelsmolekyler fungerar, på en nivå som tidigare inte varit möjligt. I förlängningen innebär det att vi kommer kunna få bättre förståelse för hur läkemedelssubstanser verkar inne i cellen och därmed öka chanserna att ta fram mer effektiva läkemedel med färre biverkningar, säger Shalini Andersson, avdelningschef inom forskningsenheten för kardiovaskulära och metabola sjukdomar på Astrazeneca i Mölndal.
 
– På det här sättet kan industri och högskolor gemensamt ägna sig åt banbrytande forskning snarare än att lösa redan definierade problem. Instrumentet står inne på vår forskningsanläggning, men drivs av Göteborgs universitet och Chalmers och öppnar för helt nya samarbetsmöjligheter, säger Magnus Björsne, vd Astrazeneca bioventurehub.
 
– Denna satsning visar att vi vid Göteborgs universitet och Chalmers har forskare av högsta internationella klass som är attraktiva både för finansiärer och för industrin. Genom denna samverkan stärks svensk forskning inom livsvetenskaperna, säger vicerektorerna Staffan Edén vid Göteborgs universitet och Affe Almstedt vid Chalmers.
 
– Vi är mycket glada över att, genom det här samarbetet, kunna placera Nanosims i den förstklassiga miljö som Astrazeneca erbjuder. Utöver vikten för samarbeten på läkemedelssidan är detta en stor nationell resurs för många vetenskapsområden. Vi hoppas kunna använda denna fantastiska nya teknik för upptäckter även kring cellstrukturer och bildning av minnen i hjärnan, säger Per Malmberg, föreståndare för anläggningen.
 
– Placeringen av instrumentet vid Astrazenecas anläggning i Mölndal öppnar upp för en ny fruktbar samverkan mellan å ena sidan grundforskningen vid universiteten och Astrazenecas forskare, vilket kan komma att ha stor betydelse för nyttiggörande av den akademiska forskningen, säger professor Göran Hilmersson, institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
 
 
Masspektrometri används för att visualisera hur olika substanser, biomarkörer, peptider och proteiner distribuerar sig inuti celler. Tekniken används framförallt inom biologisk forskning, men har med tiden blivit ett allt viktigare redskap inom medicinsk forskning och läkemedelsutveckling. Inte minst används masspektrometri för avbildning av vävnader – så kallad imaging. Detta är ett område under utveckling som förväntas få allt större betydelse inom läkemedelsforskningen för att kunna lokalisera var i kroppens cellvävnad läkemedel och läkemedelsprodukter distribueras.
 
 

Sociala medier

Följ oss även på:

Facebook
Twitter
Linkedin