Navigeringsmeny

Bloggar

Behov av större satsningar på neurovetenskapen

Alzheimers är en kostsam sjukdom och antalet som insjuknar ökar i takt med en allt äldre befolkning. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs framstående forskning inom området. Men större satsningar behövs.

Alzheimers är en av vår tids största folksjukdomar och kostar samhället mer än cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. När den äldre delen av befolkningen ökar blir jakten på lösningen allt viktigare.
En som deltar i jakten är Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin. Han och hans kollegor utvecklar metoder för att i ett tidigt skede kunna diagnostisera sjukdomen. Även om svensk forskning står sig väl internationellt sett vill Kaj Blennow se större satsningar på neurovetenskapen.
– I länder som England, Frankrike, Tyskland och USA har staten insett hur kostsam sjukdomen är och gått in med ytterligare pengar till forskning, säger han.

Kostar samhället 50 miljarder kronor
Under 2005 beräknades samhällets kostnader för demenssjuka personer uppgå till 50 miljarder kronor, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Kaj Blennow anser att det är obalans mellan vad sjukdomen kostar och vad som läggs ner på forskning.
Han tycker att det är synd att Sverige har halkat efter de senaste åren när det gäller satsningar på forskning om sjukdomen. Förutsättningarna att bedriva klinisk forskning är nämligen väldigt bra här.
– Sverige är ett litet land och vi har inte så stora resurser. Men vi har ett sjukvårdsystem som är välfungerande och lämpar sig för olika typer av klinisk forskning, säger han.
Forskningens nära kontakt med sjukvården är något som saknas i andra länder, menar han. Där undersöks och behandlas patienter i den privata sjukvården av läkare som inte bedriver klinisk forskning. Samtidigt drivs stora forskningsprojekt ofta av forskare som inte är läkare och aldrig ens träffat en patient.

Osäkerhet kring dagens forskning
Man tror sig idag förstå sjukdomsprocesserna och vad som händer med biokemin i kroppen vid sjukdomen. Därför finns möjligheter att bromsa sjukdomsförloppet. Med lite tur tror Kaj Blennow att vi har ett läkemedel som skulle kunna hämma sjukdomen om sex till åtta år.
Men det finns en viss osäkerhet kring mycket av det vi idag tror oss veta om sjukdomen.
– En stor del av kunskapen om mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom bygger på forskning gjord på försöksdjur. Frågan är om resultaten går att översätta tillbaka till människor, förklarar han.
Risken för stora bakslag finns och inte minst därför betonar han vikten av fortsatta satsningar på den kliniska forskningen.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhusets intranät.  

Fler blogginlägg

Sociala medier

Följ oss även på:

Facebook
Twitter
Linkedin